livinginthesilvercity.blogg.se

Ursprungligen hade vi tänkt oss att ta oss ut till Davaar Island, en tidvatten ö utanför Oban. Men på grund av några färjebijetter och missförstånd med dessa och att någon inte läst tidvattenschemat korrekt så kom vi inte till Cambeltown förrens precis på gränsen och jag tyckte inte det var värt att chansa eftersom vi skulle riskera att fastna på ön i 12 timmar... så nu har vi en orsak att komma tillbaka. 

 

Istället spenderade vi lite tid på stranden, Patrick fick en efterhängsen trut? unge efter sig. Den attackerade inte men den verkade tro att hans skosnören var maskar eller något för han fortsatte att dra upp dem om och om igen. 

 

Sedan skulle vi vidare till Oban där vi skulle spendera de nästkommande 3 nätterna. På vägen dit ligger Tarbert och där hade jag hört talas om en snäckstrand så där gjorde vi ett stopp. HIttade snäckvikarna och passade på att besöka slottsruinen, vi visste inte ens att den fanns där. Tydligen ett ganska viktigt slott på sin tid. 

 

Vi kom inte till Oban förrens på kvällskvisten, så det enda vi gjorde var att checka in, försöka hitta någonstans att äta, vilket visade sig vara nästan omöjligt utan att boka innan så fick bli snabbmat vid piren. Gick även up till McGraig Tower som var en utsiktsplats. 

Den andra dagen begav vi oss till Southend och Keil Caves till och börja med. Southend var en liten by men med en stor golfbana och en trevlig strand. Vi åkte dit för att kolla in Keil Caves och St Columbas fotspår och St Columbas Brunn. Mest för att det råkade ligga på vägen till Mull of Kintyre. 

 

St Columbas Footprints och St Columbas brunn var väl inte så värst imponerande och grottorna var väl lite av en besvikelse det med, men det berodde mest på att det inte fanns någon egentligen information om grottorna vid platsen. De skulle behöva sätta upp lite informationsskyltar och lite ljus i grottorna hade inte skadat heller. Annars är det egenligen intressanta grottor ur ett arkeologiskt och historisk perspektiv. 

 

Utgrävningar har avslöjat att människor har bosatt sig i grottorna i flera omgångar. Ända sedan förhistorisk tid till så sent som 1881. 

 

Sedan åkte vi vidare till Mull of Kintyre. Mull of Kintyre är den sydvästraste punkten på Kintyre halvön. Längst ner ligger en fyr. Man körde på en halvtaskig smal väg tills man kom fram till en liten parkering. Sedan fick man promenera ner till fyren. En serpentinväg på kanske 1.5 km. Väldigt fin miljö, helt lila av ljung och så havet på det, och eftersom dagen var lite regning så var det disigt över bergen. Dock var tyvärr knotten också ute så man såg ut som en finnig tonåring efteråt. 

 

Vägen ner var inga problem, men lika lätt som det var att komma ner lika jobbigt var det att gå uppför. Dock var ju vägen egentligen väldigt lättgången, asfalterad väg hela vägen ner. Det var bara lutningen som var jobbig. Och det visade sig att det låg ett vandrarhem nere i fyren längst ner. 

Dag 1. Edinburgh till Carradale 

 

Åkte hemifrån strav innan lunchtid, körde mot Glasgow. Stannade vid Balloch Castle och Country Park. Fin park men slottet var i väldigt dåligt skick. Man hade typ spikat igen det och lämnat det vilket ju var lite tråkigt. 

 

Hotellet i Carradale var väldigt fint. Hade ett stort fint rum med fin utsikt över ön Arran. Efter middagen så blev det en liten promenad ner till hamnen. Tydligen hade en av fiskeodlingarna gått sönder så vi hade hoppats på lite delfiner men de hade visst redan kalasat färdigt innan vi kom dit.