Happy Birthday to... ME
Då var man 20, ingen tonåring längre. Nu går det går det bara utför.
Vaknade redan vi 8 tiden imorse och jag hade inte ställt någon klocka. Gav upp försöken att somna om vid 9 och gick ner till frukosten. Efter frukosten så gick jag ut på en promenad. Gick norrut ifrån Campus området tills jag kom till floden Don's mynning. Medans jag var ute så ringde pappa, samtidigt som vi pratade så hänger sig kameran och den funkar fortfarande inte...va f-n!
När pappa lagt på så får jag ett sms från en av mina flatmates; where the hell are you? De hade alltså vaknat till sist. Kom tillbaka till lägenheten vid 11:30, vid tolvtiden bestämde jag mig för att göra luch, hinner ta ett steg innanför köksdörren när Valerie skriker att jag inte får vara där, vände tillbaka till mitt rum, 3 minuter snear står halva gänget utanför mitt rum och sjunger. det visade sig att de hade varit allihopa (hela lägenheten) utanför min dörr och sjungit vid 10 tiden, bankat på min dörr innan de insåg att jag inte var där. Det var ju synd men jag trodde verkligen inte att de skulle varra uppe före 11.
Några av oss tjejer hade bestämt sig för att gå till stan och hitta Halloween kostymer. Den första affärenn var bra, men det låg en precis brevid också, den andra fick vi stå i kö för att komma in i. Efter mycket om och men så klev vi alla fyra ut från affären med något att ha på sig på Halloween. Gissa vad jag ska va?
Sedan tog vi bussen tillbaka, gick till middagen, som var av kategorin sämre idag. Vidare till Tesco och sedan tillbaka för att slappa och kanske vara lite akademiskt produktikva för omväxlingsskull.(tror inte det...)
Tack så mycket :)
